Skip to: site menu | section menu | main content

Passivhus

Idén att bygga hus utan värmeelement utvecklades i Tyskland på 1990-talet. Utgångspunkten är att använda frånluften som värmekälla – förutsättningen är att värmeförlusterna är tillräckligt små. Byggnadestekniken är i sig mycket enkel och det finns heller inga särskilda restriktioner för arkitekturen.

I princip klarar sig ett passivhus utan värmesystem. Den överskotts energi som människor, belysning, elektriska apparater och husdjur alstrar återvinns med ett effektivt ventilationssystem och räcker i huvudsak till för att temperaturen ska hållas jämn och god året om även i Nordiskt klimat. För uppvärmning av varmvatten och för den kalla årstiden behövs dock någon form av värmekälla, t.ex. jordvärme eller solenergi.

Passivhusets energieffektivitet bygger på ytterväggens konstruktion; den bör vara maximalt isolerande och tät. Fönster och dörrar ska följaktligen också vara isolerande med låga U-värden. U-värdet eller värmegenomgångskoefficienten beskriver hur god isolering en byggnadsdel har. Ju bättre isolering desto lägre U-värde. Höga krav ställs även på ventilationsaggregatet som bör ta tillvara en stor del av den värme som finns i frånluften, det vill säga den ”använda” luft som blåses ut från byggnaden. Denna värme används sedan för att värma upp tilluften. Dessa system kallas ofta för FTX.

Passivhus ger märkbar inbesparing av uppvärmningskostnader

Passivhus innebär att vissa krav måste uppfyllas för att ett hus ska få klassas som passivhus. Den europeiska PEP-undersökningen (Promotion of European Passive Houses) har räknat ut hur stort behovet av värmeenergi är för ett passivhus anpassat för Svenska väderförhållanden.

Det årliga behovet av energi för uppvärmning är:

15 kWh/ m².

I Sverige är passivhusen fortfarande ett nytt fenomen men i Europa har man byggt dessa energisnåla hus i tio års tid. I Tyskland som är ursprungslandet för passivhus, finns det 10 000-tals hus av denna typ.

Passivhus saktar ner klimatförändringen

Den 23 januari 2008 la Europeiska kommissionen fram sitt förslag till klimat- och energipaket. Förslaget ska bana väg för en gemensam europeisk energipolitik. I förslaget finns riktlinjer för hur mycket varje EU-land måste minska sina utsläpp fram till år 2020 för att unionen ska klara av att uppnå sina klimatmål. Ett av målen är att minska på den primära energiförbrukningen med 20 % till år 2020. Man räknar med att byggnader förbrukar cirka 40 % av energin i Europa vilket är två gånger mer än vad trafiken brukar.

I Sverige orsakar byggnadernas energiförbrukning en tredjedjel av landets växthusutsläpp. Ett hus som är byggt enligt passivhusmodell beräknas spara in över 80 % på uppvärmningskostnader.

Genom alternativt byggande kan man alltså spara in stora mängder energi och detta faktum har också beaktats i EU:s energiprogram. Om programmet uppfylls blir passivhusen standard vid nybygge från och med år 2020.

Back to top

© 2010 ISorast Sverige